Blog Image

Blogg

Mina goa tjejer!!

September 2014 Posted on Tue, September 30, 2014 12:40:40

Mina två hästtokiga tjejer:

Embla är så himla rolig och har en sån sjuk balans i sadeln, även bakom sadeln där hon klamrar sig fast likt en liten igel! I dom fallen är Lilleman gudomligt snäll men rätt vad det är så vill han beta gräs och då har tjejerna inte mycket att säja till om..!

Embla skall vara med överallt, bla älskar hon att åka med i skottkärran när vi kör ut hö till hästarna.

Vad jag hoppas att Freja och Embla får möjligheten att rida vår egenuppfödda Zoolander i framtiden! Han är så himla lugn och snäll i precis allt, får se om han förblir sån även som hingst. Den killen skall vi spara.



Hjärtesorg!

September 2014 Posted on Fri, September 26, 2014 10:08:31

Min älskade
Kelsay finns inte mer!!! Det har nu gått en vecka och även om den värsta sorgen
lagt sig så finns det stunder när jag får tårar i ögonen igen som när jag nu skriver detta inlägg och igår
när jag fick tillbaks hennes pass från kliniken…smiley

Kelsay var ponnyn
med stort P, den jag fastnat för mest av alla!! Hon hade inte en enda dålig dag
så länge jag ägde henne, varje gång jag satt på henne gav hon en härlig känsla
och det var alltid kul att rida henne. Med sina fina öron konstant riktade
framåt mot nya utmaningar…

Saknar dig så
mycket!

Tänker på dig! Hoppas du har det bra vart än du är nu…

Fina fina Kelsay!

Haft en
illavarslande känsla om Kelsay ända sen hältan uppkom, därför ringde jag
veterinären samma dag jag såg den, annars brukar jag vara kall och vänta ett
par dagar om jag får en halt häst för ibland är det bara nått litet
tillfälligt. Det visade sig bli en långdragen historia med först en stor
ovisshet om vad det var som vart fel. När jag lämnade Kelsay i Helsingborg på
CT-scanningen kändes det jättejobbigt iochmed att hon skulle sövas där men det
gick ju bra den gången… Därmed fick vi svar att det vart en tidigare skada på
skenbenet där det blivit en liten spricka och därefter bildats en slags cysta
med hålrum som gjorde att kotleden stördes och hon fått en kraftig
kotledsinflammation som inte kunde hävas förrens operationen var gjord.

Givetvis
beställdes tid så fort som möjligt för operation och nu började jag oroa mig på
riktigt. DESSUTOM visade det sig att försäkringsbolaget hade ett tak på
ersättning för just rörelsestörningar som gjorde det allt dyrare för mig. Jag
började därför vela med att jag ville röntga det andra benet som tidigare
aldrig varit kollat men efter att ha pratat vett med veterinären som tyckte min
oro för det andra benet var obefogad så bestämde vi att vi skulle bara göra
operationen och sen vänta dom där 6 månaderna innan man kunde se om det vart
lyckat eller inte chansen var 50/50, troligtvis så hade hon i vilket fall
kunnat få vara avelssto.

Själva
operationen i sig gick bra men det var under själva uppvaket som personalen
insåg att allt inte stod rätt till med Kelsay då hon inte vill ställa sig upp
vilket dom flesta hästar brukar vilja göra även fast dom är lite sömndruckna
efteråt.

När jag såg att
det ringde från kliniken på min telefon så for tankarna fort genom huvudet att
nu ringer dom minsann och berättar att allt gått bra och att jag oroat mig helt
i onödan… När veterinären började förklara att det inte var så bra med min
ponny trodde jag att det var själva operationen som inte gått bra, att dom inte
kunnat fixa den defekta delen på ett bra sätt så det aldrig kommer läka men så
när hon sa att Kelsay troligtvis drabbats av en inre blödning som inte gick att
lokalisera blev jag helt förstummad. Men HUR kan det uppkomma?! Hon vart ju
sövd för bara ett par veckor sen och då gick det bra!!

Men fick som svar
att det kan uppkomma närsom tex att hon hade nån liten försvagning på nått kärl
som helt plötsligt kan brista, det var extremt ovanligt. Mina tankar for till
hästen Hickstead som det brast ett blodkärl för inne på tävlingsbanan under
bästa sändningstid.

Vi avslutade
samtalet med att dom skulle fortsätta kämpa för Kelsays liv med dropp och
blodtransfusion för att försöka stabilisera henne men att jag inte skulle ha
för höga förhoppningar.

Jag bröt ihop
efter samtalet och tankarna for fram och tillbaks, vilken tur att jag var hemma
med en sjuk Embla och inte på jobbet!!

Det skulle dröja
ganska många timmar innan veterinären hörde av sig igen och då hade jag nästan
börjat få upp hoppet igen för då kunde hon ju inte en så jätteakut bristning
och kanske hade det börja ordnat till sig igen? Men nej, läget var oförändrat
enligt veterinären och nu kom kvällspersonalen in och skulle ta över och
försöka ett par timmar till men om det inte skedde några framsteg till dess var
det inte snällt mot Kelsay att fortsätta dra ut på det.

Jag visste nu
säkert att jag aldrig skulle få se min fina ponny igen och var i valet och
kvalet om jag skulle åka ner till henne en sista gång men det hade vart för
svårt för mig att vara på plats och bara se henne ligga där…

När jag till slut
fick det sista samtalet vid 19-tiden så var det definitivt. Kelsay började bli
sämre, från början hade hon kunnat veva lite med sina framben men nu låg dom
helt utsträckta, bakbenen hade hon inte kunnat röra från början därför anade
dom att det vart nånstans i ryggraden som det brustit, dom hade röntgat nacken
för se om nått hade hänt där men där fanns inget. Det snällaste mot ponnyn var
nu att hon fick somna in för gott sa dom och om jag hade några fler frågor
kunde jag höra av mig dagen därpå. SLUT.

Som jag grät
efter detta, fy vilken kväll OCH natt, sov inte många minuter och Kelsay
fladdrade fram och tillbaks i mina drömmar eller om det var mitt vakna
tillstånd. Har en bild på näthinnan där hon står i hagen ovanför huset och ser
SÅ himla vacker ut, även om jag har många fina bilder på henne som min vän och
fotograf Jeanette tog på henne och mig dagen innan operationen så är det bilden
jag har i huvudet när hon står i hagen och jag går förbi och jag säjer till
Anders som går framför: Titta vad fin hon är där hon står! DEN bilden av henne
kommer jag alltid att bära med mig.

Kelsay W 8/7-2000
– 18/10-2014 *Tack för allt lilla vän!!*



Försäkringsbolag

September 2014 Posted on Tue, September 16, 2014 10:46:08

När
jag köper en häst eller ponny brukar jag i regel ta över befintlig försäkring
rakt av då det har fördelar om den vart längre försäkrad gentemot dolda fel
osv, så vart fallet med Kelsay som vart försäkrad i Agria hos hennes föregående
ägare. Nu när jag för en gång skull verkligen fått användning av denna
försäkringen och haft ett väldigt bra bemötande från dessa som hjälpt mig på
alla sätt och vis med undersökningar på kliniken högt och lågt. Tänkte nästan
skrivit i en status på Facebook att Agria minsann vart guld värda och hjälpt
mig och Kelsan mot ett friskare tillstånd MEN såklart att det vart en hake
trots allt, det visar sig att just vid ersättning av RÖRELSESTÖRNINGAR så finns
det ett TAK som jag inte vart medveten om (läser inte jätteofta finstilta..).
Detta tak ersätter max upp till 18.000 kr om man inte valt en
tilläggsförsäkring som sträcker sig till 30.000 kr(bara det är lite kan jag
tycka), trodde ju såklart att allt detta skulle ingå i den veterinärvårdsdelen
som annars ersätter upp till 120.000 kr. Har alla mina andra ponnyer i Sveland
som jag inte finner nånstans att dom har ett tak på rörelsestörningar och är
det så kommer jag i fortsättningen bara försäkra i Sveland. Punkt.
************************Mitt lilla hjärta smiley*****************************

Inför
den operationen som är bokad för Kelsay nu på Torsdag så kommer Agria alltså
bara stå för en del av den och jag kommer få bidraga med många sura tusenlappar
själv pga detta.

Jag
har därför bestämt mig för att röntga Kelsans högra framben (det friska) bara
för att se att detta benet är som det skall, annars är båda bak fullt röntgade
och genomgångna som friska vid ett annat tillfälle, samt det sjuka vänster
frambenet är ju läget som det är – kräver operation.

Om
det högra benet är fullt friskt så kör vi operationen, får jag nått tråkigt
svar om det högra benet avstår vi nog operation och då vill jag veta om Kelsay
är tillräckligt bra för att isåfall kunna användas i aveln så hon inte har ont,
för hon har ju faktiskt rätt ont idag, samt göra en gyn-undersökning så hon
inte har problem med cystor eller dylikt…
Skall köra ner Kelsay redan imon kväll till Slöinge klinik så sätter dom igång under torsdagen.
Om jag hade ångest inför CT:n i Helsingborg är det INGENTING i jämförelse med vad jag känner inför detta!!smiley



Hulken-gen

September 2014 Posted on Tue, September 09, 2014 14:49:28

Tänk
dig en speciell gen som gör din häst starkare, mer kraftfull som gör att den hoppar
hus, i övrigt syns det inget på den… Skulle du vilja att din häst hade en sådan
gen eller hade det känts tryggare med en ”normal” genuppsättning?!

Är det
en slump att världens bästa hoppförvärvare oavsett ras inom ponnyaveln faktiskt
bär på en sådan gen och dessutom nedärver genen vidare i sina framgångsrika
avkommor?!

Den
kallas för defekt, en ”sjuk” gen som i sällsynta fall om den kommer i dubbel
uppsättning (alltså både mor och far bär på den genen) KAN orsaka ett
sjukdomstillstånd där fölet stelnar i ett slags krampanfall och faller till
marken.

En
holländsk uppfödare berättade att dom en gång fött upp en sådan ponny och det
syntes i ett väldigt tidigt stadium att den var sjuk i detta då varje gång den
blev rädd helt enkelt bara stelnade och föll omkull. Dom berättade att det
syntes rent exteriört på den att en var en slags ”belgian blue”-ponny med
enormt stor muskelmassa och dom behöll den av intresse i att hur se hur den
utvecklades tills den blev 3 år gammal innan den skickades till slakt då det
aldrig skulle fungera att rida en sån ponny. Dom ansåg att detta ENDAST var ett
uppfödarproblem som inte på nått sätt går att undvika att se sjukdomsbilden på
och aveln kunde lätt förebyggas med att man genom ett enkelt test kunde ta reda
på om ens egna ponnysto (härstammade från hingsten Kantje’s Ronaldo) bar på
genen eller ej, gjorde den det skulle man inte välja hingst som var bärare
(obligatoriskt test i holländsk New forest avel om ponnyn bär Kantje’s Ronaldo
blod).

Även
om samma mor och far (båda bärare av genen) fick ett nytt föl var det inte
säkert att det andra fölet skulle drabbas av samma sjukdomstillstånd som har
ett namn, myotoni. Wikipediaskriver följande om hur sjukdomen yttrar sig för
människor:

Myotonia congenita betyder medfödd muskelstelhet. Sjukdomen
yttrar sig av muskelstelhet som kan vara permanent eller förekomma vid vila
eller vid muskelansträngningar. Ibland kan även muskelsvaghet förekomma
permanent eller i samband med stelheten. Det finns två former av myotonia
congenita, dels Thomsens sjukdom och dels Beckers myotoni.

År 1876 beskrev läkaren Julius
Thomsen från Schleswig för första gången sjukdomen. Han själv led av sjukdomen
likaså ett stort antal av hans släktingar i flera generationer. Det var
Thomsens morfarsmor Frederikke Christine Ludovika von Grambow, 1743-1770, (hon
dog i barnsäng – om sjukdomen var en bidragande orsak är inte känt) som är det
första kända fallet. Om hennes far, Volrath Levin von Grambow, eller mor,
Barbara Sophie von der Lühe, var anlagsbärare är inte känt.

År 1971 Beskrev den tyske läkaren
P E Becker en variant av sjukdomen med annan ärftlighetsgång och ofta svårare
symtom.

Förekomst

Förekomsten av myotonia congenita
anges i internationell litteratur till 6/100 000. Det innebär att det finns
cirka 500 personer med sjukdomen i Sverige. Många av dessa har inte fått rätt
diagnos. Beckers myotoni är ungefär dubbelt så vanlig som Thomsens sjukdom.

Symtom

Symtomen visar sig vanligen före
15 års ålder, men vid Thomsens sjukdom vid födseln. Det framträdande symtomet
är muskelstelhet som utlöses vid kraftfullt muskelarbete efter vila. Stelheten
minskar vid upprepat muskelarbete. Detta fenomen brukar kallas “warming
up”. Hos många kan muskelstelheten vara förenad med en samtidig och
övergående muskelsvaghet. Även plötsliga höga ljud eller andra
överraskningsmoment kan utlösa en utbredd muskelstelhet och svaghet – ibland så
uttalad att personen faller ihop. Andra faktorer som kan utlösa eller förvärra
stelheten är kyla, stress, fasta och trötthet. Muskelstyrkan är vanligen normal
mellan attackerna även om en del personer med sjukdomen kan ha en lätt
bestående svaghet i nacke, underarmar och händer. Den ofta förekommande
stelheten medför att muskler “tränas” även i vila och förstoras,
speciellt tydligt i skinkor, lår och vader. Muskelsmärtor är vanligt. De två
formerna skiljer sig åt i några avseenden:

Thomsens sjukdom är medfödd, den
hoppar inte över någon generation och förvärras inte med åren. Om ens barn ej
ärvt sjukdomen så får inte barnbarnen den. Stelheten omfattar alla muskler
inklusive de i ansiktet, tungan och svalget.

Beckers myotoni debuterar något
senare (5-15 års ålder) men medför en svårare muskelstelhet och förvärras något
med åren upp till cirka 30 års ålder, för att sedan förbli oförändrad.
Stelheten är mest uttalad i benen och kan med åren spridas till armar och
ansikte. Till skillnad från den andra formen förekommer ofta en lätt
muskelförtvining i armarna.

Muskelstelheten kan öka vid
behandling med vissa läkemedel, till exempel vissa astmamediciner
(beta-agonister), vissa hjärt- och blodtrycksmediciner (betablockerare), vätskedrivande
mediciner och muskelavslappnande läkemedel som ibland används i samband med
operationer.

Av hittills okänd anledning är
det ofta så att män med sjukdomen får svårare symtom än kvinnor. Det är vanligt
att kvinnor med sjukdomen upplever en tillfällig försämring av muskelstelheten
i samband med graviditet. Även vid nedsatt ämnesomsättning (hypotyreos)
förvärras myotonin.

Man
bör skilja på hur sjukdomen ser ut på människor och hästar (om den ens borde ha
samma namn!?), vad den gemensamma nämnaren är att det är alltså ”en slags
muskelsjukdom”.

Hittade
ett par bra översiktsbilder på hur nedärvningen kan se ut däremot:

När
sjukdomen först uppdagades i Holland genom ett par fall så drog man först i nödbromsen
i aveln till dess man fått utrett vad detta handlade om och det visade sig att
när man funnit denna orsakande gen så ledde den uteslutande mot Kantje’s
Ronaldo och man testade därefter hans godkända söner eller ättlingar som fick
på pränt om dom var bärare av genen eller ej genom bokstäverna A/A = icke
bärare eller A/C = bärare.

Här
finns en beteckning över hingstar som testats:

http://www.newforestpony.dds.nl/joomla/images/stories/Downloads/2014-04-24%20myotonie-overzicht.pdf

Man
insåg dock att det inte var lönt att stänga ute dessa hingstar från aveln som
hade genen utan att man gav över ansvaret på uppfödarna efter att själva ta
ansvaret att testa om dess egna sto ev skulle kunna vara bärare. Men ”snacket”
som går bland dom mest luttrade holländska uppfödarna är att dom faktiskt ser
positivt på att använda en hingst är bärare av genen då muskelsammansättningen
anses bättre och förhoppningsvis nedärvs, med eller utan gen. (Inget jag
personligen står bakom utan bara berättar om!). Tex Justice H.R är en mycket
framgångsrik och använd hingst men en annan bärare av genen som jag blev djupt
imponerad av att se under årets EM på Irland Millstreet är den blott 8-åriga
och 144 cm stora New forest hingsten Berkzicht Rob (e. Kantje’s Ronaldo – Ralph
–Floki)
//www.youtube.com/embed/uorbDLWG2Gs

Titta
57.20 min in i länken för att se denna fantastiska ponny!

Tror
inte det vart ett EM på mycket länge som det inte funnits en ponny med Kantje’s
Ronaldo blod i, och vi lär få fortsätta se det lång tid framöver även om
hingsten dog 2008, det finns dock fryst semin att köpa som erhålls av franska
Syndicat Linaro:

http://syndicatlinaro.com/site.php?mod=etalons_elite_details&id=16&lg=2&PHPSESSID=78731e6794316a4a1edbe2bed369a3ef

Frågan
är om genen kommer leva vidare eller dö ut framöver, lutar nog åt sistnämnda då
man har så pass bra kontroll på den i dagens läge. Jag får känslan av att när
man avlar på den är lite som att använda anabola steroider fast helt lagligt.

Nästan
alla mina ponnyer har Kantje’s Ronaldo blod i sig men jag har aldrig behövt bry
mig om att testa dem som bärare av genen då jag inte ”linje-avlat” på det
sättet. Om dom har det eller ej lär jag aldrig få veta men om nån av dom blir
extremt framgångsrika hade det vart intressant att ta reda på det..!



T/R Helsingborg Kelsay

September 2014 Posted on Tue, September 09, 2014 07:23:34

Och
så har ytterligare en helg trillat förbi.

I
förra veckan ”roade” jag mig med att åka t/r Helsingborg djursjukhus både
måndag och tisdag med Kelsay som skulle på CT-röntgen.

Efter
att både ha röntgats och ultraljudats omkring sin vänstra framkota och man inte
gjort några fynd så kvarstod endast CT-röntgen och det är FÅ djursjukhus som
har så pass avancerad utrustning som trots allt kräver att hästen är nersövd
när detta genomförs. Denna apparat dom hade här vart tydligen den modernaste i
hela Europa och sjukhuset i sig nordens största, bara i den avdelning vi var i
fanns ca 70 boxar exklusive isoleringsboxar. Så det var en upplevelse att åka
dit om inte annat.

Kan
ju säja att jag hade djup ångest av att lämna Kelsan där på måndag kväll då det
är en risk att söva ett så stort djur… Bet på naglarna under hela tisdagen
men efter lunch ringde dom och berättade att allt gått bra och Kelsan kunde
hämtas framåt kvällen. Puh, dock skulle jag hållas på streckbänken ang
resultaten som skulle skickas till en expert till USA innan min ordinarie
veterinär kontaktades och som sen ringde upp mig fredag eftermiddag.

Var
ingen rolig information jag fick. Det visade sig vara en mindre fraktur som
förmodligen uppkommit genom en rejälare vrickning eller dylikt och detta störde
kotleden som i sin tur reagerat med en rejäl kotledsinflammation. Tydligen så
behövdes den lilla frakturen på nått sätt korrigeras genom en operation för att
läka, chansen att det genom bara tid skulle läka ut av sig själv var ganska låg
så veterinären rekommenderade operation och sen var det 50/50 att Kelsan skulle
bli helt återställd igen och det kunde vi se första om ungefär ett halvår…
SUCK! Jag vill även utreda ett annat sidospår innan vi vet till 100% vad som
händer i framtiden.

Fina
lilla vännen!



Toppen såld!

September 2014 Posted on Fri, September 05, 2014 08:36:09

Blir
lite hoppigt här nu med infon känner jag men förra torsdagen så såldes Toppen
(Top Nordpol – Kooihuster Teake – Ashkar ox) till en gullig familj i Lysekil. Skall
bli kul och se deras utveckling i framtiden!

Min
sista bild på Toppen hemma:



Carlton BB

September 2014 Posted on Wed, September 03, 2014 14:23:59

Egentligen finns
det hur mycket som helst att skriva om här, OM man hade haft tiden… Skall se om
jag kan komma ikapp!

I lördags var vi
och kollade på Isabell och Carlton när dom tävlade i Gråbo, vi hann bara kika
på första klassen som var en LD+5 och den vann dom!!

Så himla duktiga!

I andra klassen
hade dom 4 fel och oplacerade.

Carlton ser se
himla käck och trevlig ut inne på banan, bara tuffar på!


Även om han inte är en
maxad B-ponny så bär han upp ryttare bra, kommer nog dröja ett par år innan
lilla Freja kan sitta upp och rida han på ett bra sätt… Känns iaf mycket bra
att Isabell rider honom nu för man märker att han utvecklats i rätt riktning.smiley